Kategori: Idéutveckling

Publicerat

Värdeskapandet i destinationsutvecklingen utgår ifrån invånarna

Får anledning att stanna upp och reflektera lite kring en tydlig förflyttning jag noterar i ett antal uppdrag jag genomfört de senaste tio åren. Det handlar om kommuners styrning av besöksnäringsfrågor, eller det som vi i många fall kallar destinationsutveckling.

Historiskt så har detta handlat väldigt mycket om värdskap. Alltså att vi har något vi vill dela med oss av på en plats och därför lockar människor till platsen. Detta skapar möjligheter för företag och föreningar att utveckla idéer som skapar intäkter. Ofta med fokus på värdskapet och besökaren.Nu upplever jag att den här frågan blir allt mer strategisk för många kommuner. Vi pratar allt oftare om vilket värde det har för människorna som befolkar en plats (invånare, företag och föreningar) att det kommer många besökare. Det här har kanske blivit än mer aktuellt under pandemin och den ökade efterfrågan på upplevelser som ligger nära hemmet.

Jag vill mena att den vanligaste reseanledningen för de allra flesta människor är…. andra människor. Vi hälsar på människor vi tycker om på olika sätt. Oavsett om det är rena privatresor eller affärsresor eller utbildningar. Det är relationerna mellan människor som är reseanledningen. Inte badupplevelser, kulturkvarter eller gallerior. De finns lite överallt och är ganska lika. Men det betyder inte att de är oviktiga. Nej, de ingår idag snarare i den kravspecifikation en tillräckligt stor kommun får med sig när befolkningen växer. När befolkningen gör det, växer alltså, växer också människors krav och efterfrågan på service och tjänster. Främst i välfärden och kulturen, men också i upplevelser och kommersiell service.

Människor som trivs kommer att locka andra människor och få dem att trivas. Svårare än så behöver det inte vara. Då blir det lättare att förstå varför många kommuner idag går från TURISTFRÄMJANDE till TILLVÄXTFRÄMJANDE i sitt värdeskapande. Och kanske var det så från början, att det ändå skapade värden när det kom besökare till våra platser. Ekonomiska, sociala och kulturella världen. Mångfald är roligare än enfald på alla sätt. Det kommer att attrahera nya människor.

Kanske är det inte svårare att vara strategisk och värdeskapande i sin destinationsutveckling? Det kommunala kärnuppdraget omfattar ju precis detta. Se till att människor har det bra. Det är det mest attraktiva av allt.

Publicerat

Företag ställer om hela tiden så var personlig

Kan personliga, existentiella och ekologiska insikter finnas med i affärsutveckling och diskussioner om regional utveckling? De måste nog det. Eftersom vi inte kan välja bort dem.

Allt som växer måste sluta växa någon gång. Annars kommer det till slut att fylla hela universum. Allt som ökar farten måste bromsa in nån gång. Annars kommer det att lämna atmosfären och försvinna i rymden. Evig tillväxt är omöjlig. och har alltid varit det. Om vi ska kunna lämna den naiva vanföreställningen som ekonomin givit oss om evig tillväxt är det dags att bli personlig.

En text av Tällberg Foundations grundare Bo Ekman har skakat om mig. Trots att vi är fler än någonsin som försöker påverka ALLT och ALLA i en mer hållbar utveckling så går mänskligheten fortfarande mot sin undergång. Och vi tar med oss oräkneliga andra arter längs vägen.

Vi kan inte fortsätta prata om hållbar tillväxt. Eller tro att vi ska lösa klimatkrisen med samma ideologier, teknologier och ekonomiska tänkande som skapat krisen. Det är inget annat än galenskap.

Naturen är ganska tydlig ändå. Saker som föds och växer kommer att plana ut i sin tillväxt och till sist att dö. För att bli näring in i en ny sådan process. Det där pågår. Utan att människan kan påverka det. Kretsloppet. Det gäller oss som människor, precis som för allt och alla andra levande varelser och organismer.

När vi försonas med den insikten kan det uppstå något personligt. Kanske till och med ett ansvarstagande. Då blir det kanske lättare för oss att börja skapa något nytt tillsammans. I relationer med andra människor. Utan den personliga övertygelsen kommer vi inte att kunna förverkliga det som mänskligheten kommit överens om i globala och internationella överenskommelser som Agenda 2030.

Sett över längre tidshorisonter kommer alla människor i alla företag och organisationer att bytas ut. Sett över samma tidshorisonter kommer också alla företag och organisationer att bytas ut. Varje år skapas nya företag, samtidigt som andra avvecklas. Det pågår alltså en ständig omställning. Helt naturligt och helt skapad av oss människor. Men, allt hänger ihop och allt påverkar helheten på olika sätt. Just nu försöker massor av beslutsfattare, förändringsledare och hållbarhetsexperter på att försöka skapa modeller, principer och strategier för omställning. Men, tänk om det bara är så att vi behöver acceptera den naturliga omställning som pågår i varje sekund? Försonas med den. Acceptera den. Vara en del av den.

Till och med våra egna kroppar fungerar enligt samma princip. Cellerna förnyas och din kropp kommer aldrig att vara samma kropp som du föddes med. Inget växer för evigt. Inget har någonsin vuxit för evigt. Allt kommer till liv, utvecklas och avvecklas.

Så vem vill du vara i den här föränderliga världen? Hur vill du vara med i det här kretsloppet?

Om vi ska undvika att förverkliga alla de skräckscenarier för allt levandes lidande som klimatkrisen och nationalismen för med sig börjar det bli dags att ställa sig den frågan. Vi kan lära oss något av de som gått före oss. Som utvecklade mänskliga relationer i flockar, stammar, församlingar, folkrörelser, företag och andra sammanhang.

Vi vet det mesta om den mätbara verkligheten.
Vi har redan kommit överens om målen.
Vi har de flesta lösningar redan.

Men hur bra går det för oss på en skala från noll till hundra?

Vi delar ansvaret för helheten. Du, jag och vi. Tillsammans. Den enda som aldrig kan ta ansvaret är #nånannan. Så din idé, din kunskap och din övertygelse är viktig.

Vad vill du göra?

Publicerat

Nästa stora grej finns framför dina ögon

Många svenska kommuner jobbar hårt för att att vara attraktiva. För att sätta sig på någons karta. Mängder av kommunikatörer och strateger skapar allt snyggare kampanjer för olika städer, kommuner och platser. Men vad är det som lockar oss människor? Vad är nästa stora grej?

I Örebro lockar vi nu med The Greater Örebro Area. Det är ett Smart Move att flytta hit. Trelleborg bygger om sin hamn för att skapa nya moderna bostäder och kontor för nya moderna människor. Let’s Create lockar Norrköping. Eskilstuna säger sig vara en av världens mest miljösmarta industristäder. Helsingborg lockar med ett varierat näringsliv med en lång historia av entreprenörskap. Företagsklimatet är bland de bästa i landet. Från Skellefteå utropas att det där investeras mest per capita i Sverige just nu. Och alla har ett utmärkt logistikläge, vacker natur och livlig handel.

Det berättas om förändring och framtid. Mer eller mindre på samma sätt mot ungefär samma målgrupper. Och det är väl inget fel med det. Det är uppenbart att både strateger och kreativa kommunikatörer, copywriters och byråer gjort sina analyser och sin omvärldsbevakning.

Sett i ett bredare perspektiv då? Hur går det för oss på en skala från noll till hundra? Med folkhälsan, utbildningsnivåerna och innanförskapet? Med våra lokala hållbarhetsmål och deras påverkan på de globala hållbarhetsmålen? Ökar den globala temperaturen fortfarande i takt med våra utsläpp och konsumtion?

Jag tror att nästa stora grej finns där. I att uppfylla de målen. Genom att börja med att formulera dem. Med hjälp av människorna på platsen. Vi som lever och verkar på en plats kanske också behöver lockas ibland. Inte bara de som vi tror att vi vill locka som nya till våra platser.

Vad är det som attraherar människor? Ganska grundläggande saker. Vatten som går att dricka, luft som går att andas, trygga miljöer där vi kan slappna av. Natur som är tillgänglig för oss. Och andra människor. Människor som vi kan relatera till, lita på och göra saker tillsammans med ibland. Eller ofta.

En plats som gör det det här möjligt för oss kommer att vara en bra plats. Där vi kan leva, utvecklas och växa. Inte bara i konkurrens, utan också i någon slags större tillsammansskap. Vi kan kalla det samhället. Där kommer vi att skapa värden. För oss själva, för andra människor men kanske också för naturen och ekosystemen vi är beroende av på platsen.

Den insikten är lika viktig som att det finns människor med kreativitet och entreprenörsanda. Med den insikten kan de människorna skapa idéer, varor och tjänster som gör förutsättningarna för livet på platsen goda. För fler människor. Och det är det här som kommer att vara det verkligt attraktiva.

Det är inte alltid mätbart. Det är inte alltid innovativt. Men det är väldigt levande. 250 000 år av mänsklig evolution.

Därför är det så intressant att ta del av tankar och idéer som redan börjat omsätta sig i praktiken. Inte sällan med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen. Jag fortsätter att hitta spännande tankar och idéer i Malmö, där både staden och universitetet bryter ny mark och återupptäcker gamla sanningar. Jag inspireras av pigga samtal från Södertörns högskola. Det pratas inte sällan om någon slags omstart efter pandemin. Jag tror kanske att den omstarten behöver bli något mycket större än så. En djupare och förändrad syn på människans, naturens och platsens värde. Genom att förstå människan som något större än Homo Economicus blir det lättare att ta plats i den djupa tiden. I existensen och evolutionen. För den som vill vara med och bidra till något långsiktigt som vi kan kalla framtiden.

Det kan bli meningsfullt, samhällsnyttigt och planetnyttigt. Vilket skapar goda förutsättningar för ekonomisk resiliens.

Vi har redan mött många människor som har den här synen. Bland annat i Framtidsentreprenörerna. Vi vet att de finns överallt. Nästa stora grej finns framför dina ögon. Den som vågar titta inåt kommer att upptäcka massor. Det gäller både människor och platser. Platsmarknadsföring som utgår från vad platsens människor och natur är tillsammans. Kräver en bra plats.

Kanske kan det vara ett smart move?

/Fredrik Bronner

Publicerat

Källor till nya samtal

Häromdagen lyssnade jag på det senaste avsnittet från P3 Dystopia. Om yttrandefriheten. Imponeras av hur redaktionen bakom det här programmet om och om igen sätter samtidens och framtiden stora utmaningar och hot i fokus. Här belyser någon viktiga saker från olika vinklar. I en blandning av fakta och fiktion skapas insikter, frågor och kunskap. Som föder andra samtal.

Det där är fint. Att producera något som gör att människor kan mötas och prata med varandra. Ett sådant samtal skulle jag vilja samlas i efter att ha lyssnat på de här två avsnitten:

Hoten mot yttrandefriheten: https://sverigesradio.se/avsnitt/1681459
Identitetspolitik: https://sverigesradio.se/avsnitt/1487088

Jag kan också tänka mig att lägga till ett par böcker att läsa inför samtalet:

När själen går i exil, av Mikael Kurkiala: https://www.verbum.se/livsfragor/nar-sjalen-gar-i-exil-p52637951

Horisonten finns alltid kvar, av Jonna Bornebark: http://volante.se/bocker/horisonten/

Gud: Jakten, av Joel Halldorf: https://fritanke.se/bocker/gud-jakten/

Hel och hållen, av Kerstin och Anna Hennerdal: https://www.bokus.com/bok/9789197909709/hel-och-hallen-10-visdomsord-for-ett-mer-hallbart-liv/

Eventuellt skulle jag heller inte kunna låta bli att hämta upp några tankar från den lilla boken Till dig som vill visa vägen, som Sara Bronner och jag skrivit.

Jag skulle vilja diskutera frågor om den lilla människans existens i den stora världen. Om mening, sammanhang, tro, tvivel och tillit. Hur vi kan leva tillsammans på det sätt som vi kommit överens om via lagar, regler och överenskommelser, men utan att hota andra levande varelsers rätt till samma goda liv.

Vad driver oss och varför?

Allt vi människor gör tar sin början i en reaktion eller en respons. Vi sägs leva i en superindividualiserad tid och världens mest moderna och sekulära land. Samtidigt kan vi inte välja bort tillsammansskapet. Som kolbaserade livsformer är det omöjligt för oss att frikoppla oss från fotosyntes och ekosystem. Som kännande och tänkande varelser är det lika omöjligt för oss att frikoppla oss från andra.

Någonstans i sådana här samtal är jag övertygad om att vi kommer att kunna hjälpa varandra att hitta nya innovationer, relationer och sätt att göra saker bättre. Sätt att må bättre. Vilket krävs av oss just nu. Eftersom våra relationer inte bara är här och nu. De är också långa, i den djupa tiden, med de som levt före oss och de som ska leva efter oss.

Därför vill jag öppna samtal där naturvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi möter teologi, filosofi, psykologi och sociologi. Vi gör oss själva och livet en otjänst när vi reducerar människan till homo sapiens eller homo economicus. Vi är inte bara köpare eller säljare, förövare eller offer.

Det är lätt att gå i ljudväggen. När rädslan av att missa den senaste podden eller artikeln slår till. Men de senaste åren har P3 Dystopia berört mig på djupet med sitt klarsynta sätt att förmedla viktiga kunskaper och insikter.

Så tillbaka till det där samtalet jag vill bjuda in till. Med utgångspunkt i källorna jag listade här ovan. Skulle du vilja vara med i ett sådant?

/Fredrik Bronner

Publicerat

Du behöver nya mål och vi behöver dig och dina idéer

Utan att veta exakt vad du har satt upp för mål för ditt arbete, ditt företag eller din organisation vill jag störa en stund och försöka få dig att lyssna på en person, eller läsa vad den personen skrivit. Eftersom det finns nya mål i det jag vill visa dig. Mål som du nog behöver formulera och förhålla dig till.

”Science is succeeding – but solidarity is failing.”

I ett tal inför generalförsamlingen sade FNs generalsekretare Antonio Guterres dessa ord igår. I ett av de viktigaste tal jag sett – och läst – i hela mitt liv. Varenda ord är en uppmaning till handling. Verklig handling. Jag tror det finns något för oss alla som vill göra världen lite bättre. För flera än oss själva och de som står oss allra närmast.

”Vaccines are the first great moral test before us.”

Det har snart gått trettio år sedan jag läste kulturgeografi och u-landskunskap. Fortfarande står vi kvar i samma uppdelning av världen. Alla ord om rättvisa ekar tomt när vi rika lägger beslag på allt vaccin. Vill jag vara en del av lösningen? Eller fortsätta att vara problemet? Det där kan vara en viktig fråga att ställa sig. För den som tar till sig nödläget vi är i. Jag tycker att Antonio Guterres sammanfattar det bra i sin inledning.

”2020 was a global annus horribilis – a year of death, disaster and despair. The COVID-19 pandemic unleashed havoc in every country and every economy. We lost 2 million lives, including many dear members of our UN family. The human toll continues to multiply. The economic costs continue to mount. 500 million jobs gone. Extreme poverty back up to levels not seen in a generation. Inequalities widening. Hunger rising again. And global fragilities continue to be exposed. We have declared war on nature, and nature is striking back.”

Vi har mycket att göra. Generalsekreterarens tal är en ganska skoningslös och glasklar analys. Nu kan vi välja att avfärda honom som stolle, alarmistisk aktivist eller något annat. Men glöm inte, den här människan är generalsekreterare för FN. Ingenjör (elektroteknik), katolik och diplomat. Politiskt erfaren från alla nivåer i samhällsbygget. Med tillgång till alla fakta och underlag han behöver.

Knappast ett dumhuvud.

Tvärtom, en människa med ett globalt uppdrag. Han ska vara diplomat för ALLA. Då blir det så här. Det finns liksom inte något att vänta på. Rakt, klart och ärligt säger han något viktigt till oss.

Jag rekommenderar dig gärna att läsa talet. Varenda ord spelar roll. När du gjort det, läs på om de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Där är väldigt mycket redan formulerat.

Påverkar det dig? Hur? Jag hoppas att du lyssnar, läser och tar in. Vi andra behöver dig. Vi behöver dina idéer och din omställning. Uppdatera din plan. Vi hjälper dig gärna.

”Vaccines are the first great moral test before us.

These must be seen as global public goods – people’s vaccines – available and affordable to all.

The COVAX facility urgently needs more resources to procure and deliver vaccines for low- and middle-income countries, and to continue vital research and development.

I thank the countries and organizations that are supporting COVAX, and the leadership of the World Health Organization.
I welcome new engagement by major developed countries.

But the world is falling short.

Vaccines are reaching a handful of countries quickly, while the poorest countries have almost none.

Science is succeeding – but solidarity is failing.

Governments have a responsibility to protect their populations, but COVID-19 cannot be beaten one country at a time.

If the virus is allowed to spread like wildfire in the Global South, it will inevitably mutate, it is mutating becoming more transmissible, more deadly and, eventually, more resistant to vaccines, ready to come back to hound the Global North.

Moreover, recent studies have found that vaccine hoarding could cost the global economy up to $9.2 trillion – with almost half of that impact in the wealthiest countries themselves.

That figure is over 340 times more than the $27 billion funding gap for the ACT-Accelerator.

There is only one victor in a world of vaccine haves and vaccine have-nots: the virus itself.”

Att FNs generalsekreterare måste säga detta år 2021 är inte okej. Det är dags att vi blir bättre. Varenda en av oss. Företagare, mammor, mellanchefer, studenter, fotografer, pappor, aktieägare, pensionärer, föreningsengagerade, kockar, barn, gamla…. ja varenda en.

Det viktiga är kanske inte att just du tar just ditt vaccin. Det ska vi alla göra. Det viktiga är nog att vi har tålamod och inte tar någon annans. Eftersom det inte är egot, girigheten och apatin som tar oss in i en bättre framtid. Det är tillsammansskapet, respekten, tilliten och nyfikenheten.

Där klarar vi oss inte utan dig.

/Fredrik Bronner

Publicerat

Tack Framtidsentreprenörerna!

Tänk att det gick att göra. Att vi kunde genomföra en utbildning för olika entreprenörer, med olika bakgrund, olika ursprung, olika åldrar och olika allt. Dessutom med hållbarhet i själva kärnan.

År av främjande, entreprenörskap, rådgivning, mentorskap och annat föll på plats och landade i den utbildning vi kallar Framtidsentreprenörerna. Som blev verklighet tack vare kloka Josephine Hedlund på Coompanion Mälardalen och nyfikna tjänstepersoner på Region Örebro län.

Idag avslutade vi den första omgången med den första kullen. Ganska överväldigade av vad de här olika människorna delat med varandra och sätten de hjälpt varandra framåt och därmed också är på god väg att knuffa andra människor, företag och organisationer i sina samhällen i en mer hållbar riktning.

Vi har fått hjälp av begåvade framtidsentreprenören Hanna Welander med att sammanfatta den här utbildningen i en film. Titta gärna på den. Kom ihåg, att det finns framtidsentreprenörer överallt. De är här nu, men det är inte alltid vi ser dem.

Idag kan vi med stolthet certifiera den första kullen. Det känns fantastiskt. Tack Framtidsentreprenörerna.

Publicerat

Tio minuter med Bronner & Bronner, del 9: Idéerna vi längtar efter

Hösten 2020 släpper vi en podd.
Tio minuter med Bronner & Bronner.
En serie samtal om människan, våra idéer och hållbar utveckling.

I det här samtalet pratar vi om idéerna vi längtar efter.

Kerstin Önnebo ställer frågor till Sara och Fredrik Bronner om nya idéer. Vi tar fram vår långa lista över idéer vi längtar efter. Nya sätt att lösa gamla utmaningar. På sätt som känns meningsfulla samtidigt som de är samhällsnytta och planetnyttiga. Vi återkommer till behov, snarare än begär. Hur viktigt det är att styra mot det människor faktiskt behöver.

Vi pratar om mat, delande av resurser och idéer som för samman människor. Som skapar tillsammansskap. Kanske allra mest om att vi behöver fler människor som provar nya och olika idéer. Ännu fler.

Vi har spelat in tio samtal tillsammans med Kerstin Önnebo. Vi samtalar med utgångspunkt i Bronner & Bronners filosofi om hållbar idéutveckling. I tio avsnitt på tio minuter går vi igenom nuläget för mänskligheten och planeten. Vi talar om varför det blev som det blev, och hur vi skulle kunna göra något annorlunda genom att balansera mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens i all idé- och affärsutveckling. Hur vi kan utveckla ett verkligt hållbart entreprenörskap helt enkelt.

Publicerat

Tio minuter med Bronner & Bronner, del 8: Om ekonomi, resiliens och resurser

Hösten 2020 släpper vi en podd.
Tio minuter med Bronner & Bronner.
En serie samtal om människan, våra idéer och hållbar utveckling.

Nu är det dags för ekonomin.

I det åttonde samtalet tar vi oss an ekonomin. Vi ifrågasätter bilden av entreprenörskapet,framgångstanken och den syn på tillväxt som skapar så mycket ohållbarhet. Vi diskuterar resiliens, cirkulär ekonomi och hushållning med resurser. Bland annat om tid som resurs. Vi pratar om att möta människor behov istället för att hitta på nya begär.

Vi som pratar är Sara Bronner, Fredrik Bronner och Kerstin Önnebo.

Vi samtalar med utgångspunkt i Bronner & Bronners filosofi om hållbar idéutveckling. I tio avsnitt på tio minuter går vi igenom nuläget för mänskligheten och planeten. Vi talar om varför det blev som det blev, och hur vi skulle kunna göra något annorlunda genom att balansera mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens i all idé- och affärsutveckling. Hur vi kan utveckla ett verkligt hållbart entreprenörskap helt enkelt.

Publicerat

Tio minuter med Bronner & Bronner, del 7: Planetnyttiga idéer

Hösten 2020 släpper vi en podd.
Tio minuter med Bronner & Bronner.
En serie samtal om människan, våra idéer och hållbar utveckling.

Den här gången handlar det om planetnyttiga idéer.

Det sjunde samtalet placerar oss människor och våra idéer på jorden igen. Här blir det klart att det vi gör behöver skapa värden även för de ekosystem vi är helt beroende av för att överleva. Det räcker inte med att minska skadorna, vi behöver föra tillbaka värden till den natur vi skövlat.

Vi har spelat in tio samtal tillsammans med Kerstin Önnebo. Vi samtalar med utgångspunkt i Bronner & Bronners filosofi om hållbar idéutveckling. I tio avsnitt på tio minuter går vi igenom nuläget för mänskligheten och planeten. Vi talar om varför det blev som det blev, och hur vi skulle kunna göra något annorlunda genom att balansera mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens i all idé- och affärsutveckling. Hur vi kan utveckla ett verkligt hållbart entreprenörskap helt enkelt.

Publicerat

Tio minuter med Bronner & Bronner, del 4: Om filosofin för hållbar idéutveckling

Hösten 2020 släpper vi en podd.
Tio minuter med Bronner & Bronner.
En serie samtal om människan, våra idéer och hållbar utveckling.

Samtal fyra. Sara och Fredrik Bronner presenterar sin filosofi för hållbar idéutveckling. Kerstin Önnebo ställer frågorna. Tillsammans samtalar vi om balansen som krävs mellan mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens. En filosofi född som ett svar på en rådande norm där ekonomisk tillväxt på något konstigt sätt blivit synonymt med idé- och affärsutveckling.

I Bronner & Bronners filosofi är ekonomin en del av fyra. Inte den enda delen.

Vi har spelat in tio samtal tillsammans med Kerstin Önnebo. Vi samtalar med utgångspunkt i Bronner & Bronners filosofi om hållbar idéutveckling. I tio avsnitt på tio minuter går vi igenom nuläget för mänskligheten och planeten. Vi talar om varför det blev som det blev, och hur vi skulle kunna göra något annorlunda genom att balansera mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens i all idé- och affärsutveckling. Hur vi kan utveckla ett verkligt hållbart entreprenörskap helt enkelt.

Drivs med WordPress